Att det ska vara så jävla svårt att bara ringa ett samtal. Jag har alltid haft svårt med att ringa till folk jag inte känner. Kan vara alltifrån att beställa pizza till att söka jobb, men på senare tid har jag tagit tag i mig själv och lärt mig att göra de här sakerna ändå.
Så nu idag skulle jag ringa ett jobbsamtal igen, och av ingen anledning så kom den där "spärren" upp. Jag har nu gått och laddat sen i förmiddags och bestämde mig för att ringa innan klockan 16:00, så det verkligen blir gjort. Så när jag väl står där och till slut tänker: " sluta larva dig nu för f***n" och lyfter luren så kommer sjäälvklart telefonsvararen och säger att hon jag söker är på semester! Typiskt! Jaja..bara o ringa på måndag igen, ska bli kul o se om spärren kommer tillbaka! För det är inte varje gång det är så, nej då, ibland bara jag ringer, utan o tänka, eller ja, nästan i alla fall. 
Nu för tiden vill jag i alla fall påstå att jag ringer till pizzerian med bravur! haha :D. Men jag tycker ändå liksom att det är 10 ggr lättare att bara gå in och prata direkt till personen än att ringa..varför är det så? Det är konstigt!
Ja jag längtar då tills den dagen jag kan göra som en del och bara lyfta på luren utan att behöva tänka! Känner att den dagen är mycket nära! ; )

Här är en riktigt go Tupac - Changes + P diddy - I'll be missing you  -remix!